Plattfiskar bilder

Sveriges fiskfauna

Sveriges fiskfauna är internationellt sett ganska fattig. De runt fiskarter som observerats i svenska vatten under historisk tid utgör knappt 1 procent av arterna i världen. Dessutom är det bara drygt av dem som förekommer regelbundet.[källa&#;behövs]

Sötvattenfiskfaunan i Sverige omfattar 52 arter, där tolv förekommer även i marin miljö. Några arter, exempelvis hornsimpa och fjällrödingar, levde nära iskanten vid senaste istiden och blev kvar som ishavsrelikter när isen försvann. Andra arter, exempelvis mört och löja kom in senare i avsmältningsskeendet [källa&#;behövs]. Vid tiden för Ancylussjön kom andra mer värmekrävande arter in [källa&#;behövs]

Av Östersjöns fiskarter utgörs en fjärdedel av marina fiskar, till exempel torsk och strömming, medan två tredjedelar är sötvattensfiskar, till exempel abborre. Några av östersjöarterna är anadroma eller katadroma. Faunan vid västkusten är präglad av faunan i östra delen av Atlanten. På västkusten finns en fast fauna av ca arter där många är ovanliga.[källa&#;behövs]

Det förekommer en omfattande om- och inplantering av fiskar i Sverige. Exempel på fiskar som

  • plattfiskar bilder

    • Plattfiskar

    Uppslagsordet ”flundra” leder hit. För arten ”egentlig flundra”, se Skrubbskädda.

    Plattfiskar, flatfiskar eller flundror (vetenskapligt namn: Pleuronectiformes)[1] är en ordning i djurklassen benfiskar med över arter. Som namnet antyder har de en platt kropp. Ögonen befinner sig på övre sidan och med nedre sidan ligger de på havsbotten. Övre kroppsidans färg är starkt anpassad till havsbottens utseende. Plattfiskar finns i alla hav runt jorden och några arter lever också i sötvatten. Plattfiskarnas föda består av små djur som lever vid havsbotten som fiskar, blötdjur och maskar.

    Dessa fiskars naturliga läge är horisontellt. Bukfenor liksom bröstfenor kan stundom saknas. Rygg- och analfenan är långa och vanligen skilda från stjärtfenan. Simblåsa saknas hos det könsmogna djuret. Munnen är framskjutbar och ögonen är rörliga. Hithörande fiskar skiljer sig från alla andra genom sin osymmetriska kroppsbyggnad, vilken är mest utpräglad på huvudet.

    Evolutionär utveckling

    [redigera | redigera wikitext]

    Att denna avvikande kroppsform inte är något för dessa djur ursprungligt, utan något som förvärvats som en anpassning till det a

    Rödspätta

    Rödspättan (Pleuronectes platessa) är ett fiskart inom ordningen plattfiskar. Den kallas också rödspotta eller spätta[2].

    Utseende

    [redigera | redigera wikitext]

    Den har ett rad från 4 mot 7 knölar i enstaka båge på baksidan ögonen, dock sidorna existerar i övrigt släta. Ögonsidan är brun till gråaktig och besitter flera röda eller rödbruna fläckar. Blindsidan är vit.[2] Rödspättan är kapabel väga upp mot 7 kilogram, bli 1 meter lång samt 50 tid gammal[3]. vid grund från det intensiva fisket blir den dock sällan mer än 2–3 kilogram massiv och 50 centimeter lång.[4]

    Vanor

    [redigera | redigera wikitext]

    Den lever på mjuka bottnar vid mellan 20 och meters djup.[2] Dess föda består bland annat av snäckor, kräftdjur, borstmaskar, musslor samt små fiskar som den främst fångar på ytlig vatten nattetid. Under dagarna ligger den oftast begravd i bottenmaterialet.[4]

    Fortplantning

    [redigera | redigera wikitext]

    Rödspättan leker vanligtvis nära kusten beneath vintern mot vårvintern beroende på geografisk vistelseort. inom Nordsjön beneath januari mot april, inom Barents ocean under mars till maj; i Östersjön kan lekperioden sträcka sig ända ifrån oktober mot mars, angående vattnet existerar tillräckligt krydda för le