Vad är mitralisstenos

Anamnes 

  • Tidigare sjukdomar
    Anamnes vid reumatisk feber? Strålbehandling mot thorax? Mitralklaffoperation? Systemsjukdom (RA, SLE)? 

  • Kartlägg symtom
    Andfåddhet, benödem, palpitationer (förmaksflimmer)

Status 

  • Hjärtauskultation
    Accentuerad förstaton med tidig diastolisk med hög frekvens extraton (opening snap) följt av en lågfrekvent diastoliskt blåsljud från decrescendotyp tillsammans med punctum maximum över apex med strålning till vänster axill. Presystolisk accentuering kunna ibland höras vid sinusrytm. Blåsljudet hörs ofta bäst med patienten liggande inom vänster sidoläge. Vid förhöjt tryck inom det lilla kretsloppet hörs en accentuerad och splittrad 2:a ton (I2sin) vid grund från senare stängning av pulmonalklaffen.

    Graham Steell-blåsljud: Pulmonalinsufficiens sekundärt mot det förhöjda PA-trycket. Auskulteras som en högfrekvent diastoliskt blåsljud från decrescendotyp (påminner om aortainsufficiens).

    Systoliskt blåsljud: Den reumatiska klaffsjukdomen orsakar ofta också aortastenos (punctum maximum över I2dx), mitralisinsufficiens (punctum maximum ovan apex) alternativt tricuspidalisinsufficiens (punctum maximum I4sin). 

  • Övrigt
    Mitralisrosor: Rödcyanotisk ökad kärlteckning vid kinder

  • vad är mitralisstenos

    • Etiologin till mitralisstenos är främst reumatisk (rheumatic mitral stenosis, RMS) eller degenerativ (degenerative mitral stenosis, DMS). Båda typerna är vanligare hos kvinnor.1

    Reumatisk mitralisstenos orsakas av reumatisk feber och är den vanligaste orsaken globalt. Förekomsten har minskat markant i industrialiserade länder och är mycket ovanlig hos personer födda i Sverige,1 men förblir ett betydande hälsoproblem i utvecklingsländer. Det är en viktig differentialdiagnos hos immigranter i Sverige. Reumatisk mitralisstenos drabbar främst unga patienter och perkutan ballongvalvulotomi (PMC) är en etablerad behandlingsmetod i denna patientgrupp.

    Degenerativ mitralisstenos, relaterad till mitralringsförkalkning (Mitral Annular Calcification, MAC), är en distinkt patologi som drabbar äldre, ofta multisjuka patienter. Förekomsten ökar markant med åldern. PMC är inte en lämplig behandlingsmetod och kirurgi är förknippad med höga risker. Reumatisk och degenerativ mitralisstenos diskuteras därför separat.

    I sällsynta fall kan mitralisstenos bero på klaffstelhet utan kommissuralfusion och vara relaterad till thorakal strålbehandling, hjärtsjukdom vid karcinoidtumör

    Mitralisvitier

    Mitralisklaffen separerar vänster förmak och vänster kammare. Klaffen är upphängd i en klaffring som fortsätter i annulus fibrosus. Mitralisklaffen har ett främre och ett bakre segel och vardera består av tre partier (Figur 1).  Det främre seglet har ett starkare fäste i klaffringen, jämfört med det bakre seglet.

    Båda seglen är kopplade till papillarmuskler via chordae tendineae (Figur 1). Det finns en anterolateral papillarmuskel samt en posteromedial papillarmuskel. Den anterolaterala papillarmuskeln erhåller blodkärl både från LAD och LCX (se Hjärtats kranskärl). Den posteromediala papillarmuskeln erhåller blodkärl antingen från LCX eller RCA.

    En rad olika tillstånd kan påverka mitralisklaffen och flera av dessa leder till dilatation av vänster kammare och/eller vänster förmak. Dilatationen leder till att klaffringen vidgas, varvid klaffseglen inte kan mötas för att sluta tätt under systole; då uppstår mitralisinsufficiens. Termen coaptation används för att beskriva hur väl klaffseglen möts och sluter tätt. Om coaptationen är god så möts seglen och sluter tätt. Om coaptationen är dålig så möts inte seglen och då uppstår läckage.

    Liksom ö