Kväve till odling

Rekommendationer och strategier för gödsling

Kvävegödsling - slåttervall

Rekommendationerna för rekommendationerna påverkas av

  • skördenivå
  • antal skördar
  • gräsarter
  • mängd baljväxter i vallen
  • markens kväveleverans
  • kostnad för kväve och värdet på vallfodret
  • vilket djurslag som ska äta vallfodret.

Rekommendationerna för gräsvall i alla skördesystemen är justerad med 20 kilo kväve per ton ts ökad eller minskad skörd vid alla skördenivåer. Med gräsvall menar vi både vallar med traditionella arter som ängssvingel och timotej, och nyare arter som rörsvingel­hybrider.

Rekommendationerna är anpassade efter att gården har en djurenhet per hektar. Därför behöver du inte justera gödslingen för långsiktig stallgödseleffekt om inte djurhållningen är betydligt större eller mindre än en djurenhet per hektar.

Du kan gödsla betesvall på åker efter varje avbetning. Om den innehåller vitklöver och gräs är cirka 0–20 kilo kväve per hektar och avbetning lagom och är det mest gräs passar 25–35 kilo kväve per hektar. Det är bra om givan inte överstiger totalt kilo kväve per hektar och år på betesvallen.

Riktgivor för kvävegödsling i kilo kväve per hektar till slåttervall vid 2, 3 eller 4 sk

ANNONS

Praktiska strategier på grund av ekologisk odling av höstvete i Sverige

skribentAnders NiléhnkategoriVäxtodling

Kvävehantering, rötrester från biogas och platsspecifika metoder. detta är viktiga parametrar då det gäller att kultivera ekologiskt höstvete.

En studie liksom SLU genomförde på tio ekologiska gårdar i Västra Götaland beneath växtsäsongen – visar för att en god förfrukt samt kvävegödsling såsom ett alternativ till stallgödsel kan öka både avkastningen och kvaliteten på höstvete. Forskningen fokuserade på hur kombinationen tillsammans en klövervall som förfrukt (plöjdes inom slutet från sommaren) samt gödsling tillsammans med biogasrötrest vid våren påverkade avkastningen samt proteinhalten inom en ekologisk höstvetegröda, speciellt med tanke på chansen att nå brödkvalitet. Tre stegvisa gödslingsbehandlingar testades tillsammans med biogasrötrester inom mängder 60, och kg N per ha. ett ogödslad nollruta inkluderades till att visa markens förmåga att tillföra kväve. Försöken lades ut på 10 gårdar vid fält tillsammans höstvetesorterna Stava, Informer, Halfreda, Festival samt Etana.
Läs all rapporten genom att klicka här.

Relaterade artiklar

Gödsling

Av Göran Lindeberg


Ibland tar växten fel och tar upp bl.a. kadmium som är en tungmetall som växten inte behöver men som finns i jorden p.g.a. nedfall från mänsklig aktivitet. Växten förväxlar kadmium med kalcium som den behöver.

Olika jordar innehåller olika mycket av dessa ämnen beroende på vilken berggrund som levererat jorden genom vittring. Berggrunden i Sverige består i huvudsak ar gnejs och granit s.k. gråsten som generellt sett är mycket näringsfattig speciellt vad gäller fosfor. Här och var finns det kalksten som oftast är rik på växtnäring.

Barrskog kan fördra denna brist på näring och ändå växa bra. Huvuddelen av landet tillhör det norra barrskogsbältet, taigan, som sträcker sig runt jorden på våra breddgrader. Om vi vill odla mera krävande växter på före detta skogsmark brukar det finnas alldeles för lite växtnäring.

Om vi förbättrat jorden med avseende på matjordslagrets tjocklek och sammansättning som beskrivits i tidigare artiklar saknas det ändå växtnäring och därför måste vi på ett eller annat sätt tillföra dessa dvs. gödsla.

När det gäller jordens näringstillstånd är det främst tre ämnen det handlar om, nämligen kväve (N), fosfor (P) och kalium

  • kväve till odling