Har gett namn åt dräkt
Samedräkt
Samedräkt eller kolt[1] (nordsamiskagákti,sydsamiskagápta,lulesamiskagábdde[2]) är samernasfolkdräkt. Den domineras ofta av blå färger med röda och gula dekorationer. Den del av dräkten som oftast används är kolten, men den kompletta dräkten omfattar även bland annat byxor, skor, mössa, bälte och väska. Dräkten varierar beroende på vilken lappmark, sameby eller till och med familj man kommer ifrån.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Samedräkten har under århundraden burits av samiska kvinnor och män. Först i mitten av talet började samerna köpa kläder i större skala. Tidigare tillverkades alla kläder i hemmet av kvinnorna. Materialet fick man från renen, till exempel användes renens päls till varma vinterpälsar och av renens senor spann kvinnorna sytråd. Man köpte också material som vadmal, kläde, andra tyger och ullgarn till band.[3] Traditionellt består dräkten av kolt, byxa med långa ben och dragsko, huvudbonad, bälte, barmkläde och renskinnsskor.[källa&#;behövs]
Material
[redigera | redigera wikitext]De traditionella koltarna är av skinn, kläde eller vadmal. Numer finns det tillgång till andra sorters tyger och liksom
Vad är vilket i dräktjungeln?
Många frågar oss om folkdräkter, nationaldräkter, sockendräkter, häradsdräkter, hembygdsdräkter eller bygdedräkter, ibland mot och tillsammans med om folkdanskostymer.
Kärt barn äger många namn.
Men vad är egentligen detta ena samt det andra? Bo Skräddare ska försöka reda ut begreppen.
FOLKDRÄKT förmå bara kallas dräkter från bygder tillsammans med väl dokumenterat lokalt särpräglat likartat dräktskick.
ett bygd tillsammans med naturliga gränser som dricksvatten, berg alternativt skogar, äger en energisk kommunikation inom bygden, dock sämre förbindelser med trakter utanför. Inom vissa från dessa bygder växte detta fram en lokalt särpräglat dräktskick.
Tillgången på både råvaror och köpevaror var inom hög grad gemensam. Skräddaren sydde mot hela bygden. Byarna plats täta före sista storskiftet och den dagliga kontakten mellan bygdens innevånare betydde att enstaka utifrån uppsnappad nyhet bedömande granskades samt många gånger förkastades.
Det vi kallar &qu
Svenska folkdräkter
Det finns drygt svenska folkdräkter i Sverige, inklusive de samiska. Cirka av dessa är kvinnodräkter och cirka mansdräkter.[1] Svenska folkdräkter är ursprungligen den svenska allmogens historiska klädsel som bars och varierades året runt före den industriella revolutionen. Vissa svenska dräkters detaljer ska varieras efter kyrkliga högtider enligt bygdens dräktalmanacka. Efter att bondesamhället börjat bära folkdräkt i mindre utsträckning, uppmärksammades klädseln från sent tal av societeten och började användas i festliga sammanhang som högtidsdräkt.
I vidare bemärkelse omfattar folkdräkter även bygdedräkter eller sockendräkter som skapats och komponerats senare med inspiration från folkdräkter och namngivits av en bygd eller socken. På talet fick folkdräkten ytterligare en renässans, och förekommer sedan dess åter som en fest- och högtidsdräkt.
Landskapsdräkt används som en synonym till den vidare definitionen av folkdräkt. Historiskt har inga dräkter representerat ett helt landskap, men i samband med hembygdsrörelsens framväxt i början av talet försökte man skapa folkdräkter för alla Sveriges olika delar. Man valde oftast