Flytta från landet till stan begrepp
Migration, urbanisering och städer
I det här avsnittet tittar vi närmare på vad migration innebär samt dess bakomliggande drivkrafter. Vi kommer också att lyfta fram orsakerna bakom urbanisering och vilka konsekvenser förflyttningen av människor från landsbygd till städer har fått för miljön och människors livsvillkor. Vi ska avslutningsvis ge exempel på stadsplanering ur ett hållbarhetsperspektiv och uppmärksamma några städer i världen där hållbar utveckling varit utgångspunkt när infrastruktur och befolkningens boendemiljö förändrats till det bättre.
I det här avsnittet tittar vi närmare på vad migration innebär samt dess bakomliggande drivkrafter. Vi kommer också att lyfta fram orsakerna bakom urbanisering och vilka konsekvenser förflyttningen av människor från landsbygd till städer har fått för miljön och människors livsvillkor. Vi ska avslutningsvis ge exempel på stadsplanering ur ett hållbarhetsperspektiv och uppmärksamma några städer i världen där hållbar utveckling varit utgångspunkt när infrastruktur och befolkningens boendemiljö förändrats till det bättre.
Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.
Vad är migration?
Orde
Kakor på
När man talar om urbanisering är detta ofta befolkningens flyttning ifrån land mot stad vilket avses. Urbanisering i den meningen bidrar till avfolkningen av ruralt område som en parallellt fenomen till befolkningstillväxten i städer. Men urbaniseringen kan även beskriva hur befolkningens storlek i städerna och vid landsbygden förhåller sig mot varandra. detta senare brukar även kallas urbaniseringsgrad alternativt tätortsgrad inom den officiella statistiken. ifall urbaniseringsgraden ökar behöver detta därmed ej betyda för att fler människor flyttar ifrån landsbygden in till städer.
Ett lands urbanisering brukar liknas vid ett S-formad kurva, en således kallad urbaniseringskurva. Man brukar prata angående tre faser.
Tre faser inom Sveriges urbanisering
Sveriges befolkning inom tätort samt på landsbygd, från mot
Den inledande fasen utgör den tidiga urbaniseringen tillsammans med start inom det förindustriella samhället nära talets start. Då plats Sverige en utpräglat bondesamhälle och 90 procent från befolkningen bodde på ruralt område. Vid denna tidpunkt fanns det runt 80 städer med således kallade stadsprivilegier. De flesta var små med dagens mått mätt. Enbart 24 städer ägde över 2 invånare samt tre från dem ägde över
Flykten till städerna - vi slår hål på myterna
Enligt Statistiska Centralbyrån, SCB, bor 85 procent av Sveriges befolkning på 1,3 procent av landets yta. Vänder man på steken delar drygt 8 personer på tre fjärdedelar av landets yta.
– Vi har en hög urbaniseringsgrad i Sverige, men urbaniseringen upphörde faktiskt i början av talet. Det är viktigt att skilja på de två begreppen, säger Stefan Svanström, kartexpert på SCB.
Läs även: Experten: ”Platsen måste utvecklas och ha något som lockar”
Enligt Stefan Svanström skapades för några år sedan en mediebild av Sverige som landet med Europas starkaste urbanisering. Bakom beskrivningen låg bland annat statistik från Eurostat, EUs statistikbyrå. Men EU-statistiken skiljer sig från den renodlat svenska där exempelvis orter med fler än invånare räknas som tätorter. I många EU-länder sätts motsvarande gräns betydligt högre.
– Det kan vara knepigt att skapa gemensamma begrepp för att beskriva urbana områden eftersom förhållandena är så olika i olika länder, säger Stefan Svanström.
För att nyansera bilden lyfter han alltså fram begreppen urbanisering och urbaniseringsgrad. Urbanisering innebär att människor flyttar från landsbygden til