Får alla strejka
Strejk
Att strejka innebär att man vägrar att arbeta och har länge varit anställdas mest markanta sätt att strida i en arbetskonflikt. Vid en strejk kan inget eller bara ett begränsat arbete utföras på arbetsplatsen och det påverkar därför arbetsgivaren på ett omedelbart sätt.
Strejker regleras i avtal
Ibland händer det att hela yrkesgrupper strejkar samtidigt med facken då de inte upplever att de får den lön eller de arbetsvillkor som de tycker sig ha rätt till. Dessa strejker regleras i avtal mellan fackförbunden och olika arbetsgivarorganisationer som bland annat behandlar under vilka former de båda partnerna ska strida för sin sak.
Vid en strejk använder fackförbunden pengar som de sparat i en så kallad strejkkassa eller konfliktkassa. När det blir strejk kan du som är medlem i ett fackförbund genom dessa kassor få en viss ekonomisk ersättning.
Strejkrätt
Rätten att strejka står med i den svenska grundlagen. Det är alltså en rättighet i Sverige att få gå ut i strejk. Om det uppstår en konflikt på en arbetsplats kan de anställda och facket alltså välja att gå ut i strejk för att värna om sina rättigheter på arbetsplatsen. Strejken ses ofta som en sista utväg för att try
Att strejka innebär att man som arbetstagare helt enkelt vägrar för att arbeta vid en viss arbetsplats. Strejken har ständigt varit den absolut sista utvägen till arbetstagarna samt denna rättighet utnyttjas endast när förhandlingar mellan avdelning och arbetsgivare fullständigt hamnat i återvändsgränd. Det finns även enstaka motsvarighet mot strejkrätten arbetsgivaren kan tillämpa. Denna motsvarighet kallas till lockout samt betyder noggrann som namnet antyder för att arbetsgivaren stänger ner läka arbetsplatsen samt låser ute sin anställda.
Under en pågående strejk brukar arbetsplatsen existera helt hindrad så för att inget alternativt väldigt lite arbete kunna utföras var. Under dem allra inledande åren då man började använda sig av fackföreningar så kunde arbetsgivarna ibland lyckas anlita så kallade svartfötter. Dessa människor valde då för att fortsätta jobba trots för att det existerar strejk vid arbetsplatsen. Ofta kunde detta bli rejäla bråk mellan de vilket valt för att strejka samt de liksom valt för att trots strejken och jobba iallafall. Tydliga exempel vid sådana situationer är Amaltheadådet eller Ådalshändelserna. Numera existerar det vanligt med strejkvakter som ser till således att ingen arbetstagare bryter strejken genom att vandra till arbetet.
Har alla rätt att strejka?
Får alla yrken strejka?
Det finns inga begränsningar kring vilka yrkesgrupper som får strejka eller utöva andra stridsåtgärder. I vissa fall kan en strejk dock bli samhällsfarlig och den är då inte tillåten. Detta blir främst aktuellt i vissa branscher eller områden, så som inom vården eller räddningstjänst. Om dessa inte går till arbetet eller inte utför alla sina uppgifter skulle det kunna leda till större konsekvenser för samhället eftersom de har en samhällsviktig funktion. Det är först och främst facket och arbetsgivare som ska diskutera frågan om strejken kan bli samhällsfarlig, men om de inte kan enas kan frågan skjutas vidare till en central nämnd som får ta beslutet. För att en strejk ska vara samhällsfarlig ska den genom sina verkningar otillbörligt störa viktiga samhällsfunktioner eller medföra fara för människors liv eller risk för att bestående ohälsa uppstår. Om nämnden beslutar att strejken är samhällsfarlig får den inte genomföras.
Får anställda i offentlig sektor strejka?
Förutom begränsningen angående samhällsfarlig strejk har offentligt anställda vissa begränsningar i sin rätt att vidta stridsåtgärder. Enligt lag () om offe